Hästen du rider bestämmer formen.


                                   
                                                                       Foto: Roland Thunholm.

TRÄNINGSTIPS: Vad är en bra form?
- Det beror helt & hållet på vilken häst du rider, säger Mads Hendeliowitz. En 4-årig häst ska gå i en helt annan form jämfört med en färdigutbildad.

En bra form handlar om att hästen ska arbeta med balans & stöd i tygeln. Det är viktigt att inte bara fokusera på hästens hals & huvud utan i stället lägga större vikt vid att hela hästen jobbar bakifrån & fram till handen. - Vissa hästar går väldigt fint med nosryggen i lodrät linje utan att därför jobba genom hela kroppen, säger Mads.

Det finns ingen ”fast bild” av hur en häst ska arbeta. Det är mer en helhet av hur alla hästens muskler arbetar från bakbenen över korset & ryggen, genom bogarna & fram till bettet. Hästen ska ha en tydlig överlinje & arbeta med en elastisk rygg. Dessutom ska den söka sig framåt-nedåt med huvud & hals.
Ryttaren ska ha kontroll på hur hästens framdel är placerad i förhållande till bakdelen.
- En bra form är att du har lika mycket koll på båda sidor, att hästen ”paketeras” mellan höger & vänster skänkel i bjudning fram mot handen.

På den unga hästen är det viktigt att befästa en stadig form med ett trevligt stöd i handen. Den ska vara avslappnad & arbeta i balans i alla gångarter.
- Har du en 5-åring visar du redan i dressyrprogrammet att du kan variera formen & att hästen söker sig framåt-nedåt. Ju äldre hästen blir, desto mer kan du variera formen i och med att hästen förbättrar sin balans.
- Jag tycker att hästarna ofta rids med för kort hals & inte jobbar ärligt fram till bettet. Det är A & O att din häst är i balans & bär upp sig med bakbenen. Formen ska bibehållas i alla rörelser och hästen får inte korta sin hals när du exempelvis rider in i skänkelvikning eller skolor.

Nacken ska i slutänden vara den högsta punkten. Hästen ska vara avslappnad & följa de grundläggande hjälperna.
- Om bakbenen är väl undersatta & hästen jobbar bra genom hela kroppen kanske det är en styrkesak innan nacken kommer till den högsta punkten. Jobbar du vidare i ett halvår till så kommer nacken upp av sig själv.
- Kontakten bakifrån & fram till handen & omvänt är det viktigaste av allt. Därför tycker jag inte att man ska stirra sig blind på om nacken är högsta punkt eller inte.
- Som ryttare ska du våga ha lite ”is i magen” när du rider 6 & 7-åriga hästar & det börjar krävas lite samling. Om domarna skriver att hästen är för låg framtill gäller det att bygga upp den bakifrån genom att rida fler skolor & fler halvhalter. Då kommer nacken så småningom upp av sig själv. Hur hög nacken ska vara avgörs av hur mycket bakbenen arbetar inunder hästen.

Mads tips och övningar.
* Kontrollera att hästen söker sig framåt-nedåt när du lättar på båda tyglarna i alla rörelser.
* Var noga med att du kan leda med innerhanden & understöd tygeltaget med skänkeln som kontroll på att hästen arbetar runt den inre skänkeln.
* Kontrollera att du kan variera formen utan att hästen ändrar tempo eller linje av sig själv.
* Kom ihåg att det finns ingen ”fast form” utan formen beror på hur hästen är byggd.
* Använd 90 procent ben & 10 procent hand.
* Kontrollera att du kan minska tempot & samla hästen utan att handen går bakåt.
* Sätt en gräns för hur långt bak handen får gå. När du kommer till den gränsen måste handen gå framåt direkt igen.

Övningar för en bra form.
En bra övning är att rida i svag ”bogen in” på stora mittvolten eller kvartslinjen & växla mellan galopp & trav. Försök att hela tiden bibehålla exakt samma form & ett jämnt stöd.
Du kan också rida i galopp på mittvolten & låta hästen länga sig & söka sig hela vägen framåt-nedåt, säger Mads.
- Håll koll på formen & dig själv, kontrollera både din sits & hästens balans. Sedan lägger du på lite mer ben & rätar upp dig & känner att hästen följer med tillbaka, för att sedan öka tempot igen. Växla mellan samling & avspändhet.
- Rid för skänkeln fram till handen & var noga med att handen inte går bakåt & blockerar rörelsen. Det är en bra utbildningskontroll av dig själv & din häst.

Lycka till!
Källa: Tidningen ridsport.


Lydigare hopphäst.

                                
Att rida över bommar eller cavaletti är gymnastiserande för hästen & gör den både avspänd & lydig.

TRÄNINGSTIPS: Det är bra för hopphästens träning att rida olika typer av bom- & cavalettiserier. Här presenterar Sylve Söderstrand en bom- & cavalettiövning i trav, som gör hästen avspänd & lydig om den rids på rätt sätt.

Syfte.

Ryttaren tränar på att få hästen smidig & lösgjord genom att forma den runt skänkeln. Hästen behöver vara lydig & svara exakt på ryttarens hjälper. Om du använder cavaletti blir övningen även gymnastiserande för hästen. Övningen bidrar till att du får en bra takt & flyt över bommar & cavaletti.

Svårighetsgrad.
Övningen kan användas av ryttare på olika utbildningsnivåer. Om du använder enbart bommar blir övningen lättare. Vill du gymnastisera hästen mer kan du använda till exempel bom + cavaletti + cavaletti + bom.

Banan.
Övningen består av tre serier som ligger i en s-form. Lägg ut bommar eller cavaletti så att du kan rida kortare steg i innerspår & längre steg i ytterspår. Avstånd cirka 1 meter i innerkant & cirka 1,60 meter i ytterkant. Samma avstånd gäller även för ponny.

På detta sätt kan du variera övningen & göra den lättare respektive svårare. Anpassa vägen till hästens steglängd. Avståndet mellan bom/cavalettiserierna kan varieras mellan 12 & 20 meter.

Rid så här.
Trava över serierna i en s-formad båge. Genom att rida genom serierna får du hästen att forma sig på det böjda spåret & bli eftergiven i den inre sidan. Planera vägen noga & håll en jämn takt. Byt varv så att du rider övningen från båda håll.

Börja med att använda fyra bommar eller cavaletti i varje serie. När det går bra kan du bygga serierna närmare & närmare varandra & även lägga till fler bommar/cavaletti.

Tänk på.
Stäm av tempot mellan bommarna men utan att hästen lägger in extra steg. Kom ihåg att du behöver vara "steget före i tanken". Variera & nyansera steglängden genom att rida små tempoväxlingar.

Lycka till!
Källa: Tidningen ridsport.

Lösgörande övning på rakt spår.

                              
Rid i omväxlande skritt & trav i båda varven på kvartslinjen. Ställ hästen först inåt & sedan utåt i nacken utan att den lämnar linjen.

TRÄNINGSTIPS:
När arbetet på volten (se träningstipset 18/1) fungerar kan du bygga på med en lösgörande övning på kvartslinjen.

Att få hästen att gå kvar med ett jämnt stöd, bjuda framåt & driva jämnt med båda bakbenen när du ställer den omväxlande inåt och utåt på kvartslinjen. Övningen är lösgörande & du övar på att variera ställningen utan att tappa kommunikationen med hästen.

Så här rider du övningen.
Rid i omväxlande skritt & trav i båda varven på kvartslinjen. Ställ hästen först inåt & sedan utåt i nacken utan att den lämnar linjen. Det gör du genom att leda med den inre handen medan den inre skänkeln håller koll på bogarna (inre tygeln är alltid den tygel hästen är ställd åt oavsett i vilket varv du rider). Se till att hästen fortsätter att »spåra«, alltså att den går med fram- & bakben på samma spår, även när du ställer den i nacken. Titta rakt framåt så att hästen går kvar på samma linje.

Växla mellan att ställa hästen åt höger & vänster, och var noga med att bakbenen fortsätter att trava rakt fram & att du har en jämn takt och en jämn kontakt på båda tyglarna. Kom ihåg att böjning kommer genom att hästen böjer sig för den inre skänkeln & genom att den ledande tygeln understödjer samma sidas skänkel.

Variera ställningen så att du växlar mellan att ställa hästen mer eller mindre på kvartslinjen. "Lek" med hästens ställning & kontrollera att du kan ändra på ställningen & fortfarande behålla en bra kommunikation med hästen. Kontrollera var du har hästens bogar & bakdel & fundera även på var du själv placerar din skänkel.


Tänk på.
Anpassa hela tiden sitsen efter den linje du vill rida på genom att sitta rakt över hästen på rakt spår & flytta vikten till det inre sittbenet på böjt spår. Kontrollera att du känner båda sittbenen i sadeln.  Undvik att tränga med innertygeln, för då hindras hästen från att sätta under sig det inre bakbenet.

Lycka till!
Källa: Tidningen ridsport.


Mjuk hand ger bra kontakt.

                                   
När ryttaren har en mjuk & följsam hand blir kommunikationen med hästen bättre, hästen trivs & tuggar mjukt på bettet.

TRÄNINGSTIPS:
Hur ryttaren använder sin hand är viktigt för resultatet i ridning. Det första Lotta Björe tittar på när hon ser ett ekipage, är hur ryttaren använder sina händer.

- Rutinerade ryttare rider oftast med en bra hand, även om vissa använder sina händer känsligare än andra. Varje ryttare behöver jobba med att kunna rida med så osynliga hjälper som möjligt.

- Jag tänker mig alltid in i hur det är att vara häst och hur obehagligt det måste vara om ryttaren har ovarsamma eller okänsliga händer, säger Lotta Björe.
Hästen tar mer skada av om ryttaren rycker den i munnen än om hon till exempel sitter med uppdragna hälar eller lutar sig framåt.

Mjuk och följsam.
Vad är då en bra hand? Handen ska vara mjuk & följsam mot hästens mun & vara en förlängning av tygeln. Det är viktigt att handen är buren med armbågen lätt böjd, utan att handen blir för hög eller ostadig.
- Ett problem som jag ofta ser är en för låg & nertryckt hand eller en arm som är för rak. Då blir tygeltagen stumma.

Händerna ska hållas med en handsbredd mellan & handen ska vara omvriden så att ryttaren ser lite grann av de tre första knogarna på handen. Armbågarna ska vara mjukt böjda & hållas mjukt intill kroppen utan att klämma.

Tygellängden ska vara tillräckligt kort så att ryttarens armbågar hamnar något framför överlivet.
- Rider du med för lång tygel så kommer armbågarna för långt bak. Det leder till att armarna blir yviga och att du inte blir tillräckligt följsam i sprången.

"Finlir".
Tygeltagen tas främst genom att ryttaren öppnar & stänger handen. Första graden av samling är när ryttaren kramar en aning med handen för att göra en förhållning, medan första graden av eftergift är när ryttaren öppnar en aning på fingrarna. Olika hinder ställer olika krav på eftergift & yngre hästar kräver oftast en längre eftergift.

- "Finliret" sitter i händerna & ryttaren ska inte ge för mycket eftergift med armarna.

Ryttaren ska hela tiden ha en lätt kontakt med hästens mun för att den inte ska lägga sig i framvikt & bli hängande i ryttarens hand. Utan ett jämnt stöd är det svårt att rida i en bra rytm.

Gör som Malin!

Rutinerade ryttare har ofta bra händer & ett bra samspel med hästen på hinder & det gäller även vid tidshoppning. De har förmåga att rida mjukt med bibehållen rytm även när de rider snäva svängar eller i ett högre tempo.
- Ett bra exempel är Malin Baryard Johnsson, som väger väldigt lite & rider lika bra på en Grand Prix-häst som på en 4-åring. Det ser alltid lika lätt ut & hon gör sina hästar väldigt känsliga för hjälperna.

Rätt betsling.
Många ryttare säger att "min häst är så stark" eller att "min häst är så svår i munnen". Då beror det på att ryttaren inte har jobbat hästen så att den svarar på mjuka, känsliga hjälper. Det är även mycket viktigt att ha koll på hästens munstatus.
- Det är ryttaren som formar hästen. Ibland ser man en häst som varit väldigt uppbetslad med en ryttare & som plötsligt går jättefint på tränsbett med annan.
Det är naturligtvis skillnad mellan olika typer av bett & hur de verkar.
- Ett bett är inte skarpare än man gör det till. Målet ska alltid vara att rida med så lite betsling som möjligt & med en fin hjälpgivning.
- Däremot ska ryttaren inte vara rädd för att betsla upp hästen om det behövs, men då är det viktigt att ryttaren har den balans & följsamhet som krävs.

Skola ponnyn.
Det kan vara svårt för små ponnyryttare om ponnyerna är allför starka. Då behöver förälder eller tränare ta sitt ansvar & rida ponnyn så det blir enklare för barnen.
- Ponnyn blir lydigare & barnen lär sig att rida bättre & med känsligare hjälper. Då kan de koncentrera sig på rätt saker. Anna & jag red ofta lillasyster Emmas ponnyer när hon var liten. Det underlättar om en ung ryttare rider på en skolad ponny.
- Jag tycker att vi borde vara mer noggranna med grundridningen i Sverige, redan på ponnystadiet.

Skaffa dig inspiration.
När Lotta är på världscuphoppningarna ser hon vissa skillnader mellan hur olika tävlingsryttare använder sina händer. Hur ryttaren använder sin hand beror på hur han/hon är byggd och även på temperamentet hos ryttare & häst.
- Toppryttarna har oftast bra händer även om de rider på lite olika sätt. Alla bra ryttare rider med en "levande" & följsam hand mot hästens mun. Malin rider med en lägre hand jämfört med Rolf-Göran. Här gäller det att du tittar på dem som är bättre än du själv för att få inspiration.

Bra övningar.
Det finns olika övningar som ryttaren kan använda för att träna upp sin balans & koordination och för att få en starkare skänkel. Då blir även ryttarens hand bättre.
- En bra övning är att byta sittben i vart tredje steg.

Att bli longerad är också väldigt bra. Då kan ryttaren koncentrera sig helt på sig själv.
- Rid med "väderkvarnsarmar", "mjölka kor" samtidigt som du lyfter upp det ena benet, vrider ut det från hästen & släpper ner det.

En annan bra övning är att stå i lätt sits & först hålla händerna på huvudet & sedan bakom ryggen. Att tänja på överlivet & titta bakåt är också en bra övning.
- Börja med att göra övningarna när du står stilla.

Lottas tips för en bra hand.
* Handen ska vara en förlängning av tygeln mot hästens mun.
* Håll handen "buren" med armbågen lätt böjd.
* Det ska vara en handsbredd mellan dina händer & du ska se de tre första knogarna på handen.
* Det är du själv som ryttare som formar hästen.
* Målet är att du ska kunna rida med så lite betsling som möjligt & med mjuka, fina händer & full kontroll över hästen.
* Ung ryttare ska rida på skolad ponny/häst för att kunna koncentrera sig på rätt saker.
* Öva din balans, koordination & benstyrka för att få en mjuk och obe­roende hand.
* Titta på ryttare som är bättre än du själv för att få inspiration.


Lycka till!
Källa: Tidningen ridsport.


Lösgör hästen.

                                    
TRÄNINGSTIPS:
Tips på lösgörande övningar.

Mål.

Att få hästen följsam för handen & lydig för skänkeln samtidigt som du kontrollerar att den svarar för både samsidiga & diagonala hjälper.  Övningen är det första steget till att kunna rida hästen eftergiven i den inre sidan. Den kan användas som uppvärmning & även byggas på successivt genom att öka svårighetsgraden.


Så här rider du övningen.

Börja med att rida på stora mittvolten i trav lättridning. Kontrollera att du rider exakt i mitten av ridhuset på en 20-metersvolt & att hästen är ställd & böjd efter linjen. Flytta fram den inre höften något så att den är strax framför den yttre. Placera din inre skänkel något längre fram än den yttre. Kontrollera att du har händerna i samma höjd & att du håller en hand på vardera sida om hästens manke. Det är väldigt viktigt att din inre hand följer med i hästens rörelser & att innerhanden inte tillåts komma bakom den yttre handen.

Nästa steg är att minska volten successivt i en spiralformad rörelse tills den är tio-tolv meter i diameter. Minska volten genom att leda med den inre handen. De viktigaste hjälperna är vikten & ledande innertygel. Hur mycket du minskar volten beror på hästens utbildningsnivå. Behåll en jämn storlek på volten & se till att du lägger volten exakt i mitten av ridhuset. Ställ och böj hästen & följ väl med i rörelsen. När volten blir mindre behöver du ändra sitsen genom att flytta fram den inre höften mer & sänka det inre knäet. Tänk dig att du ska flytta det yttre sittbenet något mot mitten av sadeln. Var noga med att ha en hel ”anläggningsyta” med ytterskänkeln, från sittbenet och låret & hela vägen ner till foten.

Kontrollera att hästen följer med din ledande innertygel & känn efter att den ger efter i den inre sidan utan att spjärna emot. Hästen ska följa det ledande tygeltaget, acceptera ställningen i nacken & svara för ett lätt tryck för den inre skänkeln mot den yttre sidan.

Ligg kvar i ett ledande tygeltag & känn efter att du vänder in framdelen på voltspåret. Här är det viktigt att du lär hästen att följa den lilla signalen som du ger med inre tygeln. För den unga hästen är det mest naturligt att dra åt vänster när ryttaren tar i höger tygel, eftersom hästen försöker komma ifrån trycket. Kom ihåg att ge efter på den inre tygeln när hästen följer med! På så sätt lär den sig att följa den ledande tygeln.

Var noga med att hästen inte förböjer halsen i volten. När hästen väl går på en tio-tolvmetersvolt (bestäm storlek innan du minskar volten!) ska den kunna ligga kvar på volten & forma sig efter linjen. Stanna gärna kvar ett par varv på den minskade volten utan att inverka på hästen.

Därefter flyttar du hästen i en spiral ut mot 20-metersvolten igen genom att pressa lätt med innerskänkeln. Fånga upp hästen & därefter kan du ”åka häst” igen & vara mer passiv med dina hjälper. Byt varv & rid övningen i både skritt, trav & galopp i båda varven. Variera gärna mellan nedsittning & lättridning i traven. Växla med att rida »rakt ut« på fyrkantspåret & räta ut hästen. Känn efter att bakbenen travar rakt fram, att hästen bjuder & går i en jämn takt. Kontrollera att du har ett jämnt stöd på båda tyglarna. På en mer utbildad häst kan du bygga på övningen genom att minska volten i sluta & öka volten i öppna. Avsluta med att variera mellan att rida på volt & rakt fram. Rid hästen lång & låg med näsan nästan ”i sanden” i slutet av ridpasset. Se till att du rider med en mjuk hand så hästen får plats att söka sig framåt-nedåt med nosen.


Lycka till!

Källa: Tidningen ridsport.


Stretching för hästen.

Man stretchar hästen för att töja ut musklerna efter arbete & för att förebygga skador. Stretching minskar risken för träningsvärk & anses underlätta bortförsel av slaggprodukter, som t.e.x mjölksyra.


Vid hårt arbete drar musklerna ihop sig & kan bli korta & stumma, vilket påverkar hästens rörelser. En muskel som är vältränad, elastisk & smidig drabbas inte lika lätt av bristningar eller andra skador, som en kort & stum muskel. En häst som stretchas efter arbete behåller sin flexibilitet, smidighet och rörlighet. När man stretchar sträcks muskeln ut till ett ändläge där muskelfibrerna töjs ut maximalt. Varje häst har sitt eget ändläge & det måste man ta hänsyn till. Precis som vi människor, är en del hästar mer viga än andra. Hur länge man ska stretcha en muskel har diskuterats mycket. En amerikansk undersökning på hur lång tid muskeln behöver för att släppa efter, har visat att muskel inte behöver mer än 5-6 sek för att släppa. Istället är det viktigt att upprepa. Stretcha tre gånger istället för 30 sek. Hästen blir också mera samarbetsvillig när man jobbar i kortare stretchfrekvenser.


Forskningsresultat har visat att det krävs regelbunden stretching för att resultatet ska bli varaktigt. Det räcker alltså inte med en till två gånger i veckan. Helst ska stretchingen utföras efter varje arbetspass. Stretching är någonting man lär hästen. Man uppmuntrar hästen att släppa efter successivt. Tills den själv hjälper till med övningen. Det gäller att ha tålamod & inte ge upp! De flesta hästar uppskattar stretching & lär sig att tycka om det. Man ska inte tvinga hästen, den ska uppleva det som något positivt. Ha alltid ett öga på hästen & läs dess reaktioner. Hästen kan vara öm i musklerna & reagera kraftigt. De första gångerna bör man inte ha hästen uppbunden när man stretchar. Ha en medhjälpare. Tänk också på den egna arbetsställningen. Det är tungt att stretcha! Ha rak rygg & böjda knän & använd din kroppsvikt, inte enbart armstyrka!


I basprogrammet för stretching ingår sex rörelser: Framben respektive bakben sträcks framåt, utåt & bakåt. När hästen har lärt sig dessa rörelser kan man lägga till andra stretchrörelser. Det kan ta upp till ett par månaders regelbunden stretching innan hästen når det optimala läget för varje rörelse. Stretcha inte en kall häst. Musklerna måste vara väl uppvärmda. Hästen ska ha rört sig i minst 20 minuter före stretching. Efter arbete är det bästa tillfället att strecha, dock inom 30 minuter efter avslutat arbete. Töj i ca 8-10 sekunder för varje rörelse. Upprepa 2-3 ggr. Släpp inte hästens ben nonchalant, utan ställ ner benet efter avslutad töjning. Man ska inte gunga (tänja), utan enbart stilla hålla emot.


Självklart ska man inte stretcha hästen om den är sjuk, har ledinflammation osv. Man bör vara försiktig med stretching på en mycket ung, respektive mycket gammal häst.

Källa: Från någon blogg.


Hoppövning - Hitta avsprångspunkten.

                                   
Rid på en åttvolt i galopp. Efter hand kan du öka svårighetsgraden genom att rida kortare & kortare väg.


TRÄNINGSTIPS:
Här är en "evighetsövning" som kan användas för att göra hästen mjuk & lösgjord. Ryttaren tränar på att rida till en bra avsprångspunkt. Övningen är även en bra förberedelse för att i framtiden kunna rida korta vägar.


Mål.
Ryttaren tränar sig på att rida till rätt avsprångspunkt. Dessutom tränar ryttaren på att rida målmedvetet & komma till beslut. Övningen gör hästen smidig & lösgjord.

Svårighetsgrad.
Övningen kan användas av ryttare på olika utbildningsnivåer. Den kan ridas både över bommar/cavaletti & över hinder. Svårighetsgraden avgörs av hur korta vägar ryttaren rider. Orutinerade ryttare eller hästar kan rida större svängar & ta mer tid på sig, medan mer rutinerade ryttare kan rida kortare vägar. Det är ridningen före, över & efter hindret - samt fram till nästa hinder - som är det viktiga.

Hinderuppställning.
Övningen kan ridas med två bommar/cavaletti eller två hinder (ett rättuppstående och en oxer) med en hinderhöjd på upp till cirka en meter.

Hoppövning.
Rid på en åttvolt i galopp över de båda hindren. Starta med att rida större vägar med stora, mjuka svängar där du kan påverka vägen genom att flytta ut hästen för den inre skänkeln. Vidga vägen & försök hitta en bra rytm i ridningen. Försök att få bommar eller hinder att ligga mitt i hästens galoppsprång.

När du har fått flyt i övningen och hittat en bra rytm kan du öka svårighetsgraden genom att rida kortare & kortare väg. Målet är att du ska kunna rida i samma rytm både före, över & efter hind­ret. Nyansera & variera hästens galoppsprång. Det viktiga är att du tar ett beslut & tar hindret "där det kommer".

Tänk på.
Oavsett om du rider lång eller kort väg mot hindret ska hästen vara rak det sista galoppsprånget före hindret. Påverka hästen till att ta den inre skänkeln och möt upp på yttersidan med både skänkel & hand för att få den rak. Både före hindret & i avsprånget är det viktigt att du använder ledande tygeltag, att du är med hästen i rörelsen & att blicken redan är riktad mot nästa hinder & nästa sväng.

Lycka till!
Källa: Tidningen ridsport.


Övningar för sneställda hästar.

Många hästar har problem med att de före, under eller efter språnget drar åt ett visst håll. Här är ett par hoppövningar som kan hjälpa till lösa problemet.


När hästen är vriden åt ett håll i hoppning innebär det att du inte får ut maximalt av hästen kapacitet. Hästen lägger kraft på att kompensera sin svaghet och har inte full koncantration på sin uppgift. Därför behöver man ta tag i problemet.

Orsakerna kan vara många. Det är t.e.x inte ovanligt att ryttaren sitter snett i sadeln & därför bidrar till en sned häst. Kontrollera så att dina läder verkligen är lika långa. När du vet att du har en frisk häst, en rak sadel & en bra sits kan du börja ta hjälp av olika övningar.

Studs på båge.
Svårighetsgrad: Medel - svår.
evighets- och lydnadsbana.jpg
Placera ut tre små rättuppstående hinder på båge, med 3 meter mellan varje hinder. Tänk på att mäta avståndet från bommarnas mitt. Den här övningen kommer hjälpa dig att stärka hästen svaga sida, men det är då viktigt att hästen hoppar i mitten av hindret även på böjt spår.

Hoppa rakt på rakt spår.
Svårighetsgrad: Medel - svår.
evighets- och lydnadsbana.jpg
Även här tar man hjälp av en studsserie, men på rakt spår. Börja med att hoppa studsen & rid sedan mot oxern (höjd beroende på utbildningsnivå) som ska vara placerad ca 20 meter bort (för stor häst). Längst serien ska du ha placerat bommar som "korridorer" som ska hjälpa dig & hästen att verkligen rida på en rak linje.

Båda övningarna ska ridas i galopp.


De 7 lekarna.

1. Vänskapsleken.
Leken som är grunden till allt & som du inte kan överdriva. Lär hästen att du inte är farlig. Du ska kunna röra honom överallt, på hela kroppen, med vad som helst - din hand, spöet, repet, grimman, en plastpåse. Du ska smeka, inte "klappa" som vi brukar göra med hästar! Stryk vänligt & rytmiskt - det är viktigt! - med handen, repet, plastpåsen etc tills hästen accepterar detta överallt - även under svansen, på insidan av låren & på de intima kroppsdelarna! Vänskapsleken används också som avslutning i alla lekar.

2. Igelkottsleken (porcupine).
Lär hästen att vika undan för tryck, i alla sex riktningarna (upp, ner, fram, back, vänster, höger). Börja med att bara nudda med fingertopparna, öka pressen gradvis var 4:e sekund tills du får en reaktion. Du ska inte hacka, utan använda ett konstant, jämnt tryck. Sluta omedelbart så fort hästen flyttar sig. Övergå till vänskapsleken genom att stryka & smeka på samma ställe du nyss tryckte! Igelkottsleken kan man också leka med sin "förlängda arm", dvs Pat Parellis "morotskäpp", eller med fötterna om man sitter på hästryggen & vill rygga t.e.x.

3. Flyttaleken.
En utveckling av lek 2. Lär hästen att flytta sig utan att du rör vid den. Bara genom att röra händerna rytmiskt, svinga repet eller peka med "morotskäppen" ska hästen vika undan i den riktning du vill - på framdelen eller bakdelen, höger eller vänster, samt rakt bakåt.

4. Jo-jo-leken.
Lär din häst att gå bakåt & sedan framåt på en rak linje - lika fort och villigt bakåt som framåt. Yo-yo-leken lär sig hästen lätt, när de första tre lekarna är befästa.

5. Cirkelleken.
Lär din häst att inte byta gångart eller tempo förrän du ber om det. Du svingar repet framför honom för att tala om när han ska byta varv, annars gör du ingenting, så länge han gör det du vill. Medan han rör sig i en cirkel runt dig, står du helt stilla med fötterna på en punkt, och låter repet byta hand bakom ryggen. Vill han sakta av korrigerar du kvickt genom att svinga repet, sen återgår du till att stå helt still. När ni är riktigt bra på det här, kan ni göra det fastän hästen springer fritt, utan att du håller i honom.

6. Sidvartsleken.
Lär din häst att röra sig i sidled. Ju bättre han kan röra sig sidledes & bakåt, dess bättre kan han göra allting annat! Här tar du hjälp av ett staket i början & driver hästen sidvärtes bakåt genom att svinga rytmiskt med repet växelvis mot bogen & höftpartiet. Obs att det här förutsätter att du först lekt alla föregående lekar med hästen, så att den inte är rädd för repet, utan förstår vad du vill!

7. Trängselleken.
Lär hästen att tränga sig förbi dig & ett hinder, eller mellan två hinder. Eller under saker - använd fantasin! Kan du få din häst att tränga igenom en häck, eller under ett klädstreck fullt med lakan? Bravo, du har lärt honom att bli lite modigare & att lita på dig. Lastning kommer att framstå som en barnlek i fortsättningen.

Texten är tagen från internet.


Att lära en häst att stå stilla.

Att en häst kan stå stilla är viktigt både för säkerheten & trevnaden. Ett sätt att lära den att stå stilla är att följa stegen nedan. Tänk på att alltid vara konsekvent & att försöka att inte kräva mer än vad hästen kan klara av. Se alltid till att anpassa situationen till hästens fördel så att den har möjlighet att klara av sin uppgift, dvs träna till en början när hästen är trött & gärna står stilla samt låt den ha hästkompisarna i närheten så den inte blir orolig.


Börja med att lära hästen att stå stilla när du ryktar och pysslar med den genom att:

  • Börja att ha hästen uppbunden & om den flyttar sig så flyttar du bara lugnt & bestämt tillbaka den, ALLTID! När hästen har förstått detta går du till nästa steg.

  • Istället för att binda upp hästen så fäster du nu ett långt (minst 3,5m) ledrep i grimman & lägger det över armen när du pysslar med hästen. Du kan nu snabbt korrigera hästen om den flyttar på sig även om den inte är uppbunden.

  • Nästa steg är att du släpper ledrepet så att det hänger rakt ner & ligger på marken framför hästen, du kan då ändå snabbt ta tag i repet hästen skulle flytta sig. Var snabb & korrigera alltid om den flyttar sig.
    Obs! Om hästen skulle trampa på ledrepet så låt den göra det i lugn och ro, börja inte vifta & dra för att få loss den, då får den garanterat panik. Låter du den bara vara så rycker den förmodligen bara till när den känner att det tar emot, se bara till att du inte står bakom eller nära så du får hästen på dig.

  • Träna på att "parkera" den så den ska stå stilla även om du går ifrån den ett par meter till en början & sedan längre. Se till att du kan går runt hästen på lite avstånd, springa runt hästen, hoppa runt hästen...

  • När hästen har förstått detta kan du träna samma sak på andra platser och i svårare miljöer, på gårdsplanen, i hagen, på ridbanan etc.

  • Se till att du kan går runt hästen på lite avstånd, springa runt hästen, hoppa runt hästen, när en annan häst går förbi...att träna med den här typen av störningsmoment är det sista man gör och gör det bara om du tror att din häst är redo för det.

    Texten är tagen från internet.

RSS 2.0